Trots ett strålande vinterväder blev det nytt publikrekord på Sara-dagen i Umeå lördag 25/3. I slutet av detta år skulle Sara Lidman ha fyllt 100 år och under några timmar på Väven hyllades hon på många olika sätt. Det samlande temat var ”kärlek lever av att kärlek se”, ett citat från Shakespeare som också säger något viktigt om Saras författarskap. Kärlek i olika former är ständigt närvarande i hennes skrivande.
Konferencier för dagen var den välkända Umeåprofilen Sverker Olofsson. Han började med att välkomna Sara Lidmans systerdotter Ulla Danielsson och författaren Hanna Olsson, som inledde dagen med en kärlekshyllning till Sara. Hanna lyfte fram de starka kvinnoskildringarna i Saras böcker, hur kvinnornas liv flätas ihop i vardagens slit och gemenskap. Hon citerade Saras vackra ord om ”kvinnlig vänskap som ett duntäcke”. Ulla läste ett avsnitt ur Hjortronlandet där den unga Claudette frågar ut farmor om livets mysterier.
” – Farmor vars var jag innan jag föddes.
– I Fridas maga var du.
– Vars var mamma då innan hon föddes.
– I din mormors maga var hon.
– Men på den tiden medan mamma låg i mormors maga – vars var jag då?
Annas kardor trasslade ett ögonblick och hon skrattade lite.
– Såna spörsmål stinta! Bli man int så huvudvill att man måste taga fast sej i spisstånga. Så på flata golvet man sitter.
– Men jag måst väl ha vari någerst, sa Claudette smått triumferande över att hon kunnat göra Farmor huvudvill men också orolig att hennes vetande skulle visa sig begränsat.
– Ja jo det förstås. I potatislandet å i luften å i kojuvret. ”
De musikaliska inslagen under dagen stod Nina Nordvall Vahlberg för. Först spelade hon glädjemusik på dragspel från föreställningen Lifsens rot som Nina turnerat med tillsammans med Ellenor Lindgren. Efter pausen blev det samiska toner med jojk och trumma. Det var vacker musik med kontraster och starka känslor, allt mycket skickligt framfört.
Nästa programpunkt var ”Umeås egen professor” som Sverker Olofsson uttryckte det, alltså litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman. Hennes spännande föreläsning hade titeln ”Hundra år av Kärlek: Om Sara Lidmans kärleksfulla seende”. Hon pekade på att kärleken är ett tydligt tema redan från början i Sara Lidmans författarskap men att det kanske blir som tydligast i Jernbanan. Där framstår kärlek och lust som en av grunderna i mänskligt liv. Annelie läste de första raderna ur Den underbare mannen där naturen själv förstärker just de känslorna: ”Allt var glänsande. Kvistarna i taket blinkade, luften myllrade av skämt
han behövde bara peka på en viss en så rodnade Anna-Stava
vad tänkte han på snickarn som satte en så oanständig bräda mitt i taket?
vad tänker skaparn på när han lägger in såna anspelningar mitt i träden, den ena imperialen värre än den andra! Och kådan bara droppar och blänker”.
Men kärleken enligt Sara Lidman är aldrig utan risker, berättade Annelie Bränström Öhman vidare. Attraktionen kan också störta allt i fördärvet. I Jernbanan är Hagar kvinnan som alla män åtrår men hennes egensinne gör henne farlig. Didrik slits mellan sin upphöjda kärlek till Anna-Stava och sin lustfyllda längtan efter Hagar.
Under nästa inslag berättade Sverker Olofsson om en händelserik vecka i mitten av 80-talet, i samband med inspelningen av filmen Sara i Missenträsk. Veckan blev dramatisk på flera sätt. Bland annat bestämde Sara att de tillsammans skulle gå upp på berget Vithatten i närheten, något hon aldrig gjort förut. Utflykten blev mer äventyrlig än väntat då det visade sig att Sara var ”huvudsvag”, det vill säga rädd för höjder. Med jämna mellanrum lade hon sig ner och vägrade fortsätta. Först vid 4-tiden på natten var de tillbaka till huset i Missenträsk. Sverker beskrev Sara som ganska besvärlig men att veckan tillsammans med henne blev ett minne för livet.
Till hösten är det premiär för Västerbottensteaterns uppsättning av Jernbanan. Om detta berättade regissören Bobo Lundén och skådespelaren Ellenor Lindgren från Västerbottensteatern. Manuset är skrivet av Dag Thelander och omfattar de fem första böckerna i sviten. Den nyskrivna musiken står Per Wickström för. Precis som i deras tidigare föreställning Musikanternas uttåg kommer Jernbanan att innehålla mycket sång och musik. Ellenor berättade också om hur viktig föreställningen Lifsens rot har varit för henne, att den på många sätt har definierat henne som skådespelare.
Sara-dagen avslutades med att Göran Greider fick ta emot Sara Lidman-priset. Det delades ut första gången 2013 och vartannat år sedan 2014 och kan tilldelas personer eller föreningar som verkar i Sara Lidmans anda av motstånd och engagemang. I motiveringen till årets pris står bland annat: ”Med sin unika röst och stil har Göran Greider en alldeles egen plats i svensk debatt och litteratur. Han är en genuin försvarare av det folkliga kulturarvet och folkhemstraditionen, helt i Sara Lidmans anda”. Förutom äran fick pristagaren Greider även en trana i trä skapad av slöjdaren Jögge Sundkvist. I priset ingår också en vecka i Lidmangården i Missenträsk. I sitt tacktal framhöll Göran Greider att han såg priset som en hedersbetygelse som var viktigare än doktorshatten han fått föregående kväll och att han beundrade det samhällsengagemang som Sara Lidman stod för.
Dan Jonsson